Minstril

Jag har aldrig förstått mig på de som har något emot Andra Långgatan. Visst, det finns tre porrbutiker och en porrklubb på gatan, men i övrigt är den ju hur mysig som helst. Jag fylls jämt av någonslags underliggande nostalgi och hemkänsla när jag rör mig i de områdena (att jag är uppvuxen inte särskilt långt därifrån låtsas vi som om det inte hör hit).
Idag hade jag och Louise först tänkt ta en fika och låtsas plugga matte på Mitt andra hem, men självklart var det stängt så det fick bli Café Cello som ingen av oss varit på förut. Gulligt inrett och de hade vattenpipor (18 års-gräns). Dit lär man gå igen någon gång (trots att lasagnen inte var särskilt god. Köp inte den!).

Regnet har öst ner hela eftermiddagen, men det har inte varit så farligt.
Man börjar vänja sig.
Värre är det med en mor som skriker på en helt utan anledning.

Men det är en annan historia.